Älskade morfar!!!
Kategori: Allmänt
I förrgår var morfar så bra att han pratade med Roger om att han skulle få komma hem från sjukhuset. Men morfar åt inte nog bra, men mamma och Roger bestämde sig för att dom skulle hjälpa han på alla sätt för att få han att komma hem. Den dagen var det de ända han snackade om att få komma hem. Han var så bra så att han skulle få komma hem, men de var papper som skulle fyllas i och massa såna saker..och han skulle börja äta mera.. nästa dag (igår) så ringde mamma och sa att han hade blivit sämre, han hade varit dålig ända sen han kom men blivit bättre och bättre. Så mormor och Roger + kanske Rose for dit, dom kom ju hem på kvällen då. Dagen efter (Idag) 28 februari 2013 hände det jag aldrig trodde skulle hända! Jag vaknade, vi hade Harlem Shake på gympan så jag hade mitt alarm på 06:50 som vanligt, kl 07:03 ringer Malin mig vi pratar om gympan och pappa ropar och frågar vem jag snackar med!?? jag svarade ju Malin efter ett långt snack la jag på och då ropade pappa igen och sa att jag skulle komma, det knöt sig i magen på mig, jag visste att något var fel jag bara visste det.. när jag ser pappa ligger där i sängen ser jag hur han vill berätta nå men han vet som inte hur han ska berätta det.. man såg det så tydligt.. men han sa det bara rakt ut, att morfar inte klarade det nåå mera. Jag blev stående kvar där och bara nickade och sa okej. Jag gick till mitt rum, jag började packa kläder till gympan. Det var inte gympa kläder jag packade det var helt vanliga kläder. Det var som om att jag var på väg att fly.. jag kom på mig själv med det och tårarna började bara att rinna dom slutade aldrig.. jag slängde upp sakerna från väskan som jag hade packat på morgonen och satt ner gympa kläder.. jag fikade och gjorde allt sånt som jag brukar göra på morgonen.. men tårarna fortsatt att rinna nerför mina kinder.. jag for till skolan även fast jag borde stannat hemma. När jag kom till skolan grät jag fortfarande, så jag gick ju så klart till toan innan jag träffade nån. Efter ett tag försökande att få tillbaka min kraft så gick jag till klassrummet, inte en ända var där så jag fattade att det var samling i köket. Jag började gå sakta mot köket, det ända jag så var som mörker.. när jag kom in ropade Malin att vi skulle ha tagit med oss skoter hjälmar till gympan. Och hon hejdade sig när jag tvär vände mig och började springa mot toan.. Annette min svenska lärare och anna min gympa lärare fattade att det var nå fel.. men Malin fattade att jag grät (Det händer aldrig att jag gråter inför folk på ett sånt sätt) hon sprang efter och ropade att jag skulle öppna toan vilket jag gjorde. Vi satt där i typ 25 min kanske? fyfaan mådde såå illa... Sen bytte vi till handikapp toaletten. Där satt vi hela förmiddagen, och Annette var in och pratade lite med mig men det blev bara värre typ.. hon frågade varför jag inte var hemma? Jag hade ju tänkt svara om att det inte spelade någon roll för att skolan går ju alltid först... men jag sa bara att vara hemma hade inte gjort saken bättre.. senare vid lunch kom Lars och snackade med mig han gjorde det ännu värre.. men vi satt från 08:10 till 11:20. efter lunchen var allt så mycket bättre typ så det gick utav bara farten.. och fick jättemånga kramar <3 men han blev ju bra varför skulle det vända på en natt!??! nää jag älskar morfar med hela mitt hjärta! Han var som Storbackens egna polis jag har såå mång minnen med honom och andra! Vill att du ska veta att alla sekunder du levde var värd! Älskar att du var min morfar som fanns där när jag växte upp! ♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥
eftersom jag har störst muskler och har gymmat idag får man tjocka sig litee ;) 
hoho ia på hög nivå Mohahaha!!!! 